Hej, du som tycker att Sverige är ditt land.
Vad är egentligen ett land? Ett land är en avgränsad geografisk yta där en grupp människor bor tillsammans och svarar under en politisk makt och de lagar och system som finns inom detta område. Detta område tillhör inte någon. Du kan köpa en del av landet, en tomt, där du kan bygga hus och bestämma. Sätta upp staket och hitta på regler. Reglerna i ditt hem får inte bryta mot lagarna i landet. Du kan till exempel inte bestämma att du får slå dina barn eller tillverka knark inom detta område. Men du får äga det. Du får kalla det för ditt.
Att kalla ett land för sitt, och med sitt eller vårt syfta på en grupp människor av samma etnicitet är irrationellt, rasistiskt och, om du ursäktar, så jävla puckat att jag vill skaka dig upp och ner och tvinga dig till ett års djupgående terapi.
Min bror är född i Stockholm. När han var månader gammal flyttade mina föräldrar till Umeå. Min bror skulle inte kunna svara på vilken tunnelbanelinje som går till Ropsten. Min bror känner ingen som bor i Stockholm. Skulle det vara rimligt för mig att säga att Umeå är "min" stad, eftersom jag är född här, och be honom åka "hem" till Stockholm?
Sverige är inte vita människors land. Sverige är ett land med en grupp människor som lever tillsammans. Och i Sverige bor både människor som är födda inom och utanför landets gränser. I Sverige bor människor av olika religion, traditioner och hudfärg.
Våra värderingar är både kristna, muslimska, buddistiska, hinduiska och icke-religiösa. Våra traditioner är att fira jul, Ramadan och Diwali. Vi talar arabiska, persiska, svenska och romani chib.
Att hävda att det som är våra traditioner och svensk kultur bara gäller etniska svenskar är att värdera den gruppen människor högre än resten av svenskarna, och därmed rasistiskt.
Så, du som tycker att Sverige är "ditt" land. Vill du vara en rasist? Vill du vara en del av den rörelse som orsakat mänskligheten så obeskrivligt mycket lidande och död? Känns det bra i magen? Som något du vill lära dina barn? Blir du inte trött av att hata?
söndag 16 december 2012
torsdag 6 december 2012
Hemtentor och mammor
Men hallå där!
Här ligger jag och skriver hemtenta.
Nej, det gör jag inte. Jag ligger och googlar på "celebrities without make up", "feministisk teori" och "varför är jag så trött". Då och då öppnar jag dokumentet med hemtentan, känner ångesten välla upp inom mig, sparkar i soffan och gnyr.
Sen stänger jag dokumenthelvetet igen. Ikväll ska jag hem till mamma och då ska hon få läsa, peka och hjälpa.
Vad skulle jag göra utan min mor?! Jag skulle inte klara en dag i denna värld utan ett telefonsamtal till henne.
måndag 3 december 2012
Måndag
Saker jag hatar idag:
- Att jag i morse tog mitt usb och min handkräm (två viktigaste sakerna jag HAAAAR ÅÅÅÅH), tänkte "om jag lägger dom här kommer jag aldrig någonsin att hitta dom igen" och sedan la skiten precis där och nu inte kan hitta igen deeeeen.
- Att jag inte har någon ork i min kropp.
- Att jag bara orkade sitta på skolan i en timme innan jag behövde gå hem. Kräktes sedan två gånger av trötthet. JOPPALAAA vilken måndag!
- Att jag inte läst ett piss av det jag behöver läsa för min hemtenta som jag får imorgon.
- Att min kurslitteraturs författare har en kvinnosyn från 1800-talet.
- Att jag trots allt orkade göra vegolasagne.
- Att jag och Calle ska se på Homeland sen :')
- Att julkalendern faktiskt är rolig.
fredag 30 november 2012
Hundar och tåg
Godmorgon!
En fin fredag väntar. Jag har somnat och vaknat i tid för första gången på hela veckan! Så nu ska jag äta gröt, göra mig fin och spatsera iväg till skolan.
Sen sätter världens finaste kille-killen och jag oss på tåget ner till Övik för att titta på På spåret och bara vara.
Igår var vi hundvakter. Eller, han var hundvakt och jag var med. Jag är ju lite rädd för hundar. Men det gick bra! Jag höll i kopplet en stund när vi var ute på promenad. Sen var jag ensam hundvakt när han gick iväg och jobbade. Fast vi sov mest, både jag och vovven.
Titta vilka fina!
Jag frös och surade pyttepyttelite.
Sen åt vi hämtpizza och jag vågade busa med vovven. Fast vid ett tillfälle hoppade han till för att pussa mig i ansiktet och jag blev så rädd att jag grät en liten stund.
En fin fredag väntar. Jag har somnat och vaknat i tid för första gången på hela veckan! Så nu ska jag äta gröt, göra mig fin och spatsera iväg till skolan.
Sen sätter världens finaste kille-killen och jag oss på tåget ner till Övik för att titta på På spåret och bara vara.
Igår var vi hundvakter. Eller, han var hundvakt och jag var med. Jag är ju lite rädd för hundar. Men det gick bra! Jag höll i kopplet en stund när vi var ute på promenad. Sen var jag ensam hundvakt när han gick iväg och jobbade. Fast vi sov mest, både jag och vovven.
Sen åt vi hämtpizza och jag vågade busa med vovven. Fast vid ett tillfälle hoppade han till för att pussa mig i ansiktet och jag blev så rädd att jag grät en liten stund.
torsdag 29 november 2012
Vuxen
Goder afton.....
Jag har gått lite i ide de senaste dagarna. Har varit upptagen med att tänka, planera, fundera och bestämma hur i hela friden livet ska se ut egentligen?! Det är svårt att vara vuxen hörrni. Speciellt när man inte känner sig särskilt vuxen. Fast hur känner man sig då egentligen? Jag är ju per definition en typisk ung vuxen. Bor ensam, pluggar på universitet, dricker kaffe och betalar räkningar. Gör mitt eget potatismos och betalar tv-licens.
Men jag har liksom inte den där känslan av att jag har koll på läget. När jag var liten funderade jag mycket på hur man skulle hantera vuxenlivet.
Vad jag oroade mig för:
En bra grej med att bo ensam är att man får julpynta när och hur man vill. Jag adventspyntade i förrgår! Liksom FEM DAGAR I FÖRVÄG :-O
Jag har gått lite i ide de senaste dagarna. Har varit upptagen med att tänka, planera, fundera och bestämma hur i hela friden livet ska se ut egentligen?! Det är svårt att vara vuxen hörrni. Speciellt när man inte känner sig särskilt vuxen. Fast hur känner man sig då egentligen? Jag är ju per definition en typisk ung vuxen. Bor ensam, pluggar på universitet, dricker kaffe och betalar räkningar. Gör mitt eget potatismos och betalar tv-licens.
Men jag har liksom inte den där känslan av att jag har koll på läget. När jag var liten funderade jag mycket på hur man skulle hantera vuxenlivet.
Vad jag oroade mig för:
- Hur man skulle hinna packa ner alla varor i påsarna på ICA innan nästa kunds varor började dundra fram
- Hur man betalade räkningar. Jag tänkte aldrig på att ha pengar, utan trodde aldrig att jag skulle lära mig hur man betalade själva räkningarna.
- Hur jag skulle kunna bli ung, ensamstående mamma utan att pappan till själva barnet blandade sig i. Detta var på riktigt min dröm när jag var typ tio. Inspirerades av Tzatzikis morsa.
En bra grej med att bo ensam är att man får julpynta när och hur man vill. Jag adventspyntade i förrgår! Liksom FEM DAGAR I FÖRVÄG :-O
söndag 18 november 2012
lördag 17 november 2012
Magen
Är så jävulskt mätt i kära magen. Man ska älska sin mage! Min mage har strulat sedan jag var tolv år. Har vikt mig dubbel, svimmat och kräkts av smärta. Har opererat bort cystor, haft så mycket mensvärk att jag velat dö och helt enkelt mått piss.
Efter åtta år av tusen läkare, en hel del nästan-operationer och en Sydafrikansk sjukhuskarusell som slutade på 60000 kr (tack försäkring) har jag nu äntligen fått hjälp. Problemet låg till stor del i ett snett bäcken som spökat. Nu har jag fått hjälp! Och mår så bra i magen! Så går ni tjejer runt och har ont i magen, och blir avfärdade av läkare som säger att "lite mensvärk får man leva med". RING EN SJUKGYMNAST SOM JOBBAR PÅ KVINNOKLINIK!!!!!!!!!
Min älskade mage. Som en liten bulldeg ligger den där under tishan och myser. En dag ska denna mage bära mina barn! Men nu räcker det med att den smälter mat och pirrar när jag tänker på fina människor.
Loppisfix
Går igenom alla gamla klädlådor hemma hos mamma. Ska bestämma vad som ska säljas, sparas eller gå till välgörenhet. I såna här situationer får man ju för sig att man skulle kunna tänka sig att ha på sig en vit munktröja med rosa foder och trycket: BABY GIRL ROCK POWER. *lägger i spara-högen*
Den största delen av tiden har jag vrålat rakt ut, bytt om och klätt ut mig i gamla utsvängda jeans och rosa tröjor. Sprungit ut i köket till mamma och Calle och gått catwalk.
Hur som helst har jag kommit fram till två saker.
1. Jag var ett mycket bortskämt barn. Har obeskrivligt mycket skitsaker.
2. Jag ska byta stil.
Dagens outfit:
Den största delen av tiden har jag vrålat rakt ut, bytt om och klätt ut mig i gamla utsvängda jeans och rosa tröjor. Sprungit ut i köket till mamma och Calle och gått catwalk.
Hur som helst har jag kommit fram till två saker.
1. Jag var ett mycket bortskämt barn. Har obeskrivligt mycket skitsaker.
2. Jag ska byta stil.
Dagens outfit:
Päls: Stadium 1998. Fick av farmor och sov sedan med den i månader.
Väska: Oklart. Snygg trots allt.
Pyjamasbyxor: NYA :D Jättemjuka!!!
Födelsedag
Yo.
Igår kväll firade vi Kinas födelsedag! Hon fyllde år i början på oktober. Bra vänner :)
Hur dom svarade på detta?
Skrattade ut mig och sa att jag var en "jävla blödig jävel".
DET ÄR JU SÅNT MAN ÄLSKAR. :')
Igår kväll firade vi Kinas födelsedag! Hon fyllde år i början på oktober. Bra vänner :)
Vi drack rosa bubbel och åt tårta, sen spelade vi Bezzerwizzer och drack vin till sent på kvällen. Så himla, himla fin kväll.
Idag är jag hemma hos mamma och loppisfixar. Imorgon har vi bord på loppis och ska sälja bort allt sånt där som blir över när man flyttar ur ett hus. Det är på Nolia mellan 12-15, typ. Kom förbi och köp mina kamouflagebyxor från 2005!!!!!!
Igår kväll spelade jag den här låten för Moa och Kina och berättade att jag brukade lyssna på den, tänka på dom och gråta en skvätt.
Skrattade ut mig och sa att jag var en "jävla blödig jävel".
DET ÄR JU SÅNT MAN ÄLSKAR. :')
fredag 16 november 2012
Självdisciplin
Vilken dag va. Vaknade klockan sju och fick kaffe på sängen. Läste DN och tänkte att det här ska bli en jävligt produktiv dag.
Min plan:
Vad jag gjort?
Nu ska jag hetsläsa resten av sidorna, och sedan börja förbereda ~tjejmiddagen~.
Min plan:
- Duscha.
- Lusläsa hela DN och komma på massor av intressanta saker att säga till folk.
- Plugga mycket intensivt och koncentrerat i typ sex timmar.
- Köra hem till Lilljansberget.
- Städa varje kvadratmillimeter av lägenheten.
- Förbereda bästismiddag.
- Äta middag.
- Skvallra.
Vad jag gjort?
- Somnat om och sovit till halv tolv.
- Legat och blinkat i chock i en halvtimme.
- Skedat med Bosse (katten)
- Läst tre av hundra sidor om sakprosa som jag borde läst till idag.
- Kört bil och lyssnat på Miley Cyrus.
- Gjort pannkakor åt min karl.
Nu ska jag hetsläsa resten av sidorna, och sedan börja förbereda ~tjejmiddagen~.
Arg
Godmorgon!
Jag gjorde misstaget att börja dagen med att läsa en tråd om och av Sverigedemokrater i morse. Så nu ligger jag och knyter nävarna.
Jag tänker mycket på det här med rasism. Att vi måste ge det ordet sin betydelse tillbaka. Våga använda det när det behövs. Ni vet, "inte rasist, men...". Ett rasistiskt uttalande är rasistiskt. En rasist är rasist. En rasist måste inte vara hen som går runt på stan och viftar med hakkors eller hoppas på massutvisning och folkmord.
Anser man att det finns olika raser av människor för att sedan tillskriva dessa människor vissa egenskaper på grund av sin hudfärg är man rasist. Säger man saker som bygger på såna här tankar är det ett rasistiskt uttalande. Punkt.
Att kalla en människa för rasist eller rasistisk är starkt, nästan ingenting som man vågar göra. Gör det! Kalla inte någon för rasist om det inte är väldigt tydligt, men kalla deras uttalanden för rasistiska om de är det!
Ponera att situationen ser ut såhär:
Du sitter i fikarummet på jobbet. En kollega utbrister något rasistiskt.Att börja diskutera, vrida och vända eller gå till attack mot den här personen är jättesvårt, skitjobbigt.
Något man kan göra är att helt kallt konstatera vad personen just sagt.
"När du uttrycker dig sådär om kvinnor i slöja är det rasistiskt"
Så får personen i fråga gå hem och fundera på om hen vill vara rasist eller inte.
Jag gjorde misstaget att börja dagen med att läsa en tråd om och av Sverigedemokrater i morse. Så nu ligger jag och knyter nävarna.
Jag tänker mycket på det här med rasism. Att vi måste ge det ordet sin betydelse tillbaka. Våga använda det när det behövs. Ni vet, "inte rasist, men...". Ett rasistiskt uttalande är rasistiskt. En rasist är rasist. En rasist måste inte vara hen som går runt på stan och viftar med hakkors eller hoppas på massutvisning och folkmord.
Anser man att det finns olika raser av människor för att sedan tillskriva dessa människor vissa egenskaper på grund av sin hudfärg är man rasist. Säger man saker som bygger på såna här tankar är det ett rasistiskt uttalande. Punkt.
Att kalla en människa för rasist eller rasistisk är starkt, nästan ingenting som man vågar göra. Gör det! Kalla inte någon för rasist om det inte är väldigt tydligt, men kalla deras uttalanden för rasistiska om de är det!
Ponera att situationen ser ut såhär:
Du sitter i fikarummet på jobbet. En kollega utbrister något rasistiskt.Att börja diskutera, vrida och vända eller gå till attack mot den här personen är jättesvårt, skitjobbigt.
Något man kan göra är att helt kallt konstatera vad personen just sagt.
"När du uttrycker dig sådär om kvinnor i slöja är det rasistiskt"
Så får personen i fråga gå hem och fundera på om hen vill vara rasist eller inte.
torsdag 15 november 2012
Myz
Undrar hur det går med morgonhumöret. Har inte vaknat tidigt med en förälder i huset på väldigt länge. Kan bli mayhem.
Godnatt!
Torsdag
Godkväll!
Nu ska ni få min dag i bilder.
Idag har jag haft en fin dag. Vaknade klockan sju och kände att det var en bra dag. En dag för giraffben!
Nu ska ni få min dag i bilder.
Idag har jag haft en fin dag. Vaknade klockan sju och kände att det var en bra dag. En dag för giraffben!
Visst är det giraffmönster?! Slängde hur som helst helt naturligt upp benen i luften och fotade.
Sen åt jag gröt till lunch. Det blev äckligt. Svinäckligt. Brukar tänka
att allt som är gott är gott i gröt, så jag kokade havregryn,
rågflingor, linfrön, kokos, russin, kanel och äppelbitar. Skivade
jordgubbar och hällde på sojamjölk. Smakade skit.
Slängde hälften av min äckliga gröt, så när jag och Calle var på coop var min blodsockernivå på minus fem miljarder. Hans också. Vid ett tillfälle pekade jag fuck you åt honom :-) Så vi köpte korv! Fem spänn!!!!!!!!
Nu är jag hos pappa och myser med Bosse. Pappa kattvaktar eftersom mamma är i Stockholm så jag tänkte hjälpa till lite med gosandet. Visst ser vi gosiga ut? Förutom att Bosse ser ut att vilja dö dvs.
Om dagen
En lördagskväll i somras var jag och Calle på väg hem från bion. I en busskur såg vi en kille i min ålder som satt med en rulle toalettpapper och torkade blod som rann från sår på hans smalben. Jag stannade, frågade hur det var med honom.
"Jag och en kompis var på väg hem och blev överfallna av ett gäng."
Jag frågade om vi skulle ringa någon, om han hade ringt polisen, ville ha skjuts någonstans. Tyckte så oerhört synd om honom och förbannade gänget som gjort illa honom.
Han svarade att det var lugnt, att han väntade på någon och att vi inte behövde göra något.
"Det var några blattejävlar som bara hoppade på oss."
Jag stelnade till, frågade varför han sa så.
"Gå hem, jag klarar mig."
Och vi gick hem. Jag önskade att jag stannat, ifrågasatt mer, sagt något bättre. Jag spottade och svor hela vägen till lägenheten. Jag var så arg att jag grät. Arg för att killar i min ålder, som växt upp i samma land som jag, sett samma nyheter och hört samma historier fortfarande bär på den typen av hat som får en att använda ord som blattejävlar. Arg för att jag inte kunde göra något åt att han blivit misshandlad. Arg för att ingenting förändrats.
Alla som någonsin stått utanför en nattklubb, suttit i ett fikarum eller läst ett kommentarsfält på internet vet att Sverige kryllar av såna som Erik Almqvist.
Jag önskar nåt så oerhört att samma ramaskri skulle uppstå varje gång någon, vem som helst, uttryckte sig rasistiskt. Inte bara när en riksdagsman gör det. Att det skulle hända varje gång en svensk får höra att de inte är "svenska nog". Varje gång en kvinna blir kallad för hora. Jag önskar att alla rasister, antifeminister och främlingsfientliga ständigt fick mötas av samma sak som SD:s politiker möts av idag. Att de ska tvingas förklara sig. Ställas mot väggen och få sina obefintliga argument krossade.
Kan vi inte tillsammans göra det så fruktansvärt obekvämt att vara rasist att det helt enkelt inte är värt det? Ta den där diskussionen i fikarummet när någon uttrycker sig rasistiskt. Ifrågasätt varje litet uttalande, varje användning av nedsättande ord och kommentera, dela och anmäl varje rasistiskt blogginlägg ni läser. Gör den här debatten till en del av er vardag. För så länge rasismen är en del av samma vardag, kan vi aldrig sluta. Aldrig vila.
Jag vill inte hata någon. Hat skrämmer mig. När jag såg Almqvist i tv-soffan i morse såg han ut som en rädd liten pojke. Jag vill bara att han ska sluta hata. Att jag ska sluta hata honom.
"Jag och en kompis var på väg hem och blev överfallna av ett gäng."
Jag frågade om vi skulle ringa någon, om han hade ringt polisen, ville ha skjuts någonstans. Tyckte så oerhört synd om honom och förbannade gänget som gjort illa honom.
Han svarade att det var lugnt, att han väntade på någon och att vi inte behövde göra något.
"Det var några blattejävlar som bara hoppade på oss."
Jag stelnade till, frågade varför han sa så.
"Gå hem, jag klarar mig."
Och vi gick hem. Jag önskade att jag stannat, ifrågasatt mer, sagt något bättre. Jag spottade och svor hela vägen till lägenheten. Jag var så arg att jag grät. Arg för att killar i min ålder, som växt upp i samma land som jag, sett samma nyheter och hört samma historier fortfarande bär på den typen av hat som får en att använda ord som blattejävlar. Arg för att jag inte kunde göra något åt att han blivit misshandlad. Arg för att ingenting förändrats.
Alla som någonsin stått utanför en nattklubb, suttit i ett fikarum eller läst ett kommentarsfält på internet vet att Sverige kryllar av såna som Erik Almqvist.
Jag önskar nåt så oerhört att samma ramaskri skulle uppstå varje gång någon, vem som helst, uttryckte sig rasistiskt. Inte bara när en riksdagsman gör det. Att det skulle hända varje gång en svensk får höra att de inte är "svenska nog". Varje gång en kvinna blir kallad för hora. Jag önskar att alla rasister, antifeminister och främlingsfientliga ständigt fick mötas av samma sak som SD:s politiker möts av idag. Att de ska tvingas förklara sig. Ställas mot väggen och få sina obefintliga argument krossade.
Kan vi inte tillsammans göra det så fruktansvärt obekvämt att vara rasist att det helt enkelt inte är värt det? Ta den där diskussionen i fikarummet när någon uttrycker sig rasistiskt. Ifrågasätt varje litet uttalande, varje användning av nedsättande ord och kommentera, dela och anmäl varje rasistiskt blogginlägg ni läser. Gör den här debatten till en del av er vardag. För så länge rasismen är en del av samma vardag, kan vi aldrig sluta. Aldrig vila.
Jag vill inte hata någon. Hat skrämmer mig. När jag såg Almqvist i tv-soffan i morse såg han ut som en rädd liten pojke. Jag vill bara att han ska sluta hata. Att jag ska sluta hata honom.
tisdag 13 november 2012
Morgontankar
Godmorgon!
Jag ligger här och tittar ut. Sneglar på tv:n ibland. Är så trött. Idag ska jag 1. plugga 2. träna 3. lämna en bil till min far 4. plugga. 5. skjutsa min mor till flyget.
Mamma ska vara borta till på fredag. Saknar henne redan :')
Lyssnar på nyheterna och hör att moderaterna vill ta bort rätten till villkorlig frigivning för människor som tidigare dömts till fängelsestraff. Ibland önskar jag att de kunde komma ihåg att alla har en mamma. Att människor är människor och bäst möts med stöd och hjälp, inte straff och utanförskap.
Hehe. Nu sa de "mannen med guldbollarna" om Zlatan på nyhetsmorgon.
Jag ligger här och tittar ut. Sneglar på tv:n ibland. Är så trött. Idag ska jag 1. plugga 2. träna 3. lämna en bil till min far 4. plugga. 5. skjutsa min mor till flyget.Mamma ska vara borta till på fredag. Saknar henne redan :')
Lyssnar på nyheterna och hör att moderaterna vill ta bort rätten till villkorlig frigivning för människor som tidigare dömts till fängelsestraff. Ibland önskar jag att de kunde komma ihåg att alla har en mamma. Att människor är människor och bäst möts med stöd och hjälp, inte straff och utanförskap.
Hehe. Nu sa de "mannen med guldbollarna" om Zlatan på nyhetsmorgon.
måndag 12 november 2012
Måndag.
Godmorgon!
Vår härliga frukost :-) :-) <3 <3 <3 ---}-@
Vår härliga frukost :-) :-) <3 <3 <3 ---}-@
Nej.
Stod i en kvart och stirrade in i kylen för att inse att det inte fanns ett piss att äta till frukost. Till slut hittade jag turkisk yoghurt och en mandarin. Blandade detta med havregryn och kanel.
Svinäckligt :-)
Idag har jag en sinnessjuk jävla pms och hatar således alla. Sitter i ett hörn av en korridor och stirrar på studenter som går förbi. Vill att min bitterhet ska smitta av sig till hela världen så att vi kan vara måndagsförbannade tillsammans. MEN INGEN VILL VARA ARG MED MIG :'(
Adjö.
torsdag 1 november 2012
Aktiverar mig själv
Minns ni när man gjorde saker på "fritiden"?!
När man pluggar är det ju för det första så att det inte finns någon fritid. Allt är liksom bara ett ångestmoln av plugg. För det andra så använder man ju knappast den lilla tid man har över till att GÖRA grejer. Måndag till fredag är jag som död mellan 17 och 07. Jag går hem, lagar mat, tränar (från och med igår, hehe) och sen ligger jag i ett hörn och gör ingenting. Tittar på TV och stirrar in i datan utan att läsa något. Går in på Blondinbellas blogg lite då och då.
Men, det kan ju vara härligt att sysselsätta sig på något sätt när man ligger här apatisk. Så jag stickar! Calleponken ska få en halsduk! Fin va?!?!?!?!?!
När man pluggar är det ju för det första så att det inte finns någon fritid. Allt är liksom bara ett ångestmoln av plugg. För det andra så använder man ju knappast den lilla tid man har över till att GÖRA grejer. Måndag till fredag är jag som död mellan 17 och 07. Jag går hem, lagar mat, tränar (från och med igår, hehe) och sen ligger jag i ett hörn och gör ingenting. Tittar på TV och stirrar in i datan utan att läsa något. Går in på Blondinbellas blogg lite då och då.
Men, det kan ju vara härligt att sysselsätta sig på något sätt när man ligger här apatisk. Så jag stickar! Calleponken ska få en halsduk! Fin va?!?!?!?!?!
Bläng bläng
Mar'haban!
Jag försöker lära mig arabiska. Det där betyder hej, enligt google.se.
Sitter i cafeterian i mitt kära lilla humanisthus och blänger på folk. Jag tror att jag har en väldigt blängig blick. Kan ha att göra med att jag konstant går runt och posar. Det har hängt med sen jag var 15 och plutade så mycket med läpparna att jag hade ont på kvällarna.
Igår köpte jag gymkort! Var ju något av en träningsnörd förr i tiden, men igår var första gången på bergis ett år som jag använde mina muskler. Känns bra. Dock har jag ett snett bäcken och en sjukgymnast som förbjuder mig att till exempel springa (SCORE!). Måste fråga henne vad jag får göra.
Väntar på min lunchdejt Kina. Borde plugga men ägnar mig åt mitt blängande istället.
Jag försöker lära mig arabiska. Det där betyder hej, enligt google.se.
Sitter i cafeterian i mitt kära lilla humanisthus och blänger på folk. Jag tror att jag har en väldigt blängig blick. Kan ha att göra med att jag konstant går runt och posar. Det har hängt med sen jag var 15 och plutade så mycket med läpparna att jag hade ont på kvällarna.
Igår köpte jag gymkort! Var ju något av en träningsnörd förr i tiden, men igår var första gången på bergis ett år som jag använde mina muskler. Känns bra. Dock har jag ett snett bäcken och en sjukgymnast som förbjuder mig att till exempel springa (SCORE!). Måste fråga henne vad jag får göra.
Väntar på min lunchdejt Kina. Borde plugga men ägnar mig åt mitt blängande istället.
Morgon
Det här med att bli glad för det lilla, alltså. Varje morgon när jag vaknat ur min komaliknande sömn så känner jag ett pirr i magen av lycka. Jag vet att det är dags. Dags för den finaste stunden på hela dagen.
Alex Schulman har skrivit så fint om det där.
Det är kanske något man bör fundera på, att de två beroenden jag har gör att min hjärna tolkar det som att jag är lycklig, men det skiter jag fullständigt i just nu.
Jag duschar, utför hela min ritual med krämer och deodorant som i sömnen. Jag kan min rutin bättre än en mor kan ansiktet på sitt eget barn. Går ut i köket och måttar kaffe, sköljer bryggaren och har mig. Blir äcklad av gårdagens disk som står kvar. Tar en gaffel och petar på den intorkade rödbetan som byggt bo på spisen. Men jag vet, att diskbänken kommer att gå att spegla sig i efter mitt nästa ryck, så jag accepterar rödbetan.
Ställer mig i fönstret och tittar på grannarna. Det där paret äter frukost tillsammans. När åt vi frukost tillsammans senast? Fast jag är ju bara sur på morgonen. Jag blir mycket snällare efter frukost. Vad är klockan? När börjar jag? När måste jag gå, exakt? Hur många minuter kan jag ligga i soffan? Jag ska äta keso och hallon till frukost. Idag ska jag till sjukgymnasten.
När kaffet är klart häller jag varsamt upp en stor mugg, en hink. Så fort den sista droppen fallit häller jag, resten av kaffet i termosen. Det får aldrig stå kvar på bryggaren. Då blir det beskt.
Så sätter jag mig i mitt hörn. Packar in mig med kuddar och filtar, placerar datorn i knät och sätter på Gomorron Sverige. Jag tittar inte, bara på nyheterna. Deras matlagning och intervjuer står på i bakgrunden, ger mig en känsla av att jag inte är ensam i världen.
Så tar jag dagens första snus, och allting är komplett. Det är en fin stund eftersom jag bara får den en gång om dagen. Den är flyktig, försvinner lätt i morgonstressen. Men ibland, som i dag, har jag tid. Tid att suga i mig av allt det som är min morgon. Känner mig religiös.
Alex Schulman har skrivit så fint om det där.
Det är kanske något man bör fundera på, att de två beroenden jag har gör att min hjärna tolkar det som att jag är lycklig, men det skiter jag fullständigt i just nu.
Jag duschar, utför hela min ritual med krämer och deodorant som i sömnen. Jag kan min rutin bättre än en mor kan ansiktet på sitt eget barn. Går ut i köket och måttar kaffe, sköljer bryggaren och har mig. Blir äcklad av gårdagens disk som står kvar. Tar en gaffel och petar på den intorkade rödbetan som byggt bo på spisen. Men jag vet, att diskbänken kommer att gå att spegla sig i efter mitt nästa ryck, så jag accepterar rödbetan.
Ställer mig i fönstret och tittar på grannarna. Det där paret äter frukost tillsammans. När åt vi frukost tillsammans senast? Fast jag är ju bara sur på morgonen. Jag blir mycket snällare efter frukost. Vad är klockan? När börjar jag? När måste jag gå, exakt? Hur många minuter kan jag ligga i soffan? Jag ska äta keso och hallon till frukost. Idag ska jag till sjukgymnasten.
När kaffet är klart häller jag varsamt upp en stor mugg, en hink. Så fort den sista droppen fallit häller jag, resten av kaffet i termosen. Det får aldrig stå kvar på bryggaren. Då blir det beskt.
Så sätter jag mig i mitt hörn. Packar in mig med kuddar och filtar, placerar datorn i knät och sätter på Gomorron Sverige. Jag tittar inte, bara på nyheterna. Deras matlagning och intervjuer står på i bakgrunden, ger mig en känsla av att jag inte är ensam i världen.
Så tar jag dagens första snus, och allting är komplett. Det är en fin stund eftersom jag bara får den en gång om dagen. Den är flyktig, försvinner lätt i morgonstressen. Men ibland, som i dag, har jag tid. Tid att suga i mig av allt det som är min morgon. Känner mig religiös.
onsdag 31 oktober 2012
Onsdag
Godmorgon!
Har bråttom. Vill att ni tänker på en sak idag.
Sandy. USA. Nyheter.
Det skrämmer mig att nyheten om hur 52 människor dött i Haiti kommer sist i nyhetsinslagen, som en liten parentes. Det är så uppenbart hur vi kategoriserar människor, har lättare för att relatera till de kulturer som känns nära vår egen. Det är naturligt, men något vi bör vara medvetna om och kämpa emot.
Sveriges personliga relation och romantiserade bild av New York gör att fokus läggs där och inte på den plats där över 50 människoliv släckts, tagit slut, förintats. På en plats där oron inte handlar om ifall det kommer att ta NÅGRA VECKOR (!!!!!!!!!!!) att få veta vem som blir president eller att tunnelbanan står still. Där oron handlar om att skördarna förstörts, källan till inkomst spolats bort och så många människor skadats. Vad kan vi göra? Var ska jag skicka pengarna? Vem finns på plats i Haiti? Det är det jag vill veta.
Så sätt igång att rapportera. Så ska jag återgå till min yoghurt och hålla käften.
Har bråttom. Vill att ni tänker på en sak idag.
Sandy. USA. Nyheter.
Det skrämmer mig att nyheten om hur 52 människor dött i Haiti kommer sist i nyhetsinslagen, som en liten parentes. Det är så uppenbart hur vi kategoriserar människor, har lättare för att relatera till de kulturer som känns nära vår egen. Det är naturligt, men något vi bör vara medvetna om och kämpa emot.
Sveriges personliga relation och romantiserade bild av New York gör att fokus läggs där och inte på den plats där över 50 människoliv släckts, tagit slut, förintats. På en plats där oron inte handlar om ifall det kommer att ta NÅGRA VECKOR (!!!!!!!!!!!) att få veta vem som blir president eller att tunnelbanan står still. Där oron handlar om att skördarna förstörts, källan till inkomst spolats bort och så många människor skadats. Vad kan vi göra? Var ska jag skicka pengarna? Vem finns på plats i Haiti? Det är det jag vill veta.
Så sätt igång att rapportera. Så ska jag återgå till min yoghurt och hålla käften.
tisdag 30 oktober 2012
Tvångstankar
Hej!
Kom precis till skolan, slog upp datan och insåg att fönstret där jag googlat fan halva min klass var uppe. Oops.
Jag är ju en manisk person på många sätt och vis, och när jag väl fått för mig något så lever jag endast för det. Oftast i några veckor, ibland månader, men vissa hang-ups har hängt med sen barnsben. Som sökandet efter det perfekta paret strumpor. Som inte känns. Drömmen....
I alla fall.
Veckans tvångstankar:
Måstemåstemåste vara på skolan senast klockan åtta och sedan sitta här till fyra. Exakt. I morse försov jag mig och var här klockan tio. En sådan outhärdlig panik. För nu vet jag inte om jag ska stanna till klockan sex? Det går ju inte. Då kommer jag att falla ihop i ett litet blodsockerfallshörn och skaka sista timmen. Men jag har ju lovat mig själv att plugga sju timmar per dag.
HUR SKA JAG GÖRA?!
Det får lösa sig.
Tvångstanke nummer två är att jag blivit besatt av att äta vegetarisk mat. Jag köper nu inget kött hem till mig, förutom skinka och oxpytt, eftersom det är 1. dyrt 2. onödigt 3. köttproduktionen är ju inte direkt bästis med miljön. Problemet är 1. jag älskar falukorv 2. jag älskar köttbullar 3. jag älskar kött.
Sen vet jag inte vad man ska äta?! Har ätit falafel, soppa och haloumi med rotsaker senaste dagarna, men ikväll måste vi äta något med vitkål. Har köpt ett gigantiskt jävla vitkålshuvud för att det kostade 3 kr/kg men vad fan gör man av vitkål?! Kan ju inte äta coleslaw till middag?! Soppa?! Igen?! Calle gjorde en helt underbar potatissoppa igår, men vitkålssoppa känns ju som tråkmaten från helvetet.
Skit samma. Vill ju helst pryda inläggen med en webcam-bild på mitt fejs eftersom jag tycker att det är kul. Men nu sitter jag i en välbesökt cafeteria och då kan man ju inte direkt göra roliga miner hur som helst.
Jag gjorde ett försök.
Kom precis till skolan, slog upp datan och insåg att fönstret där jag googlat fan halva min klass var uppe. Oops.
Jag är ju en manisk person på många sätt och vis, och när jag väl fått för mig något så lever jag endast för det. Oftast i några veckor, ibland månader, men vissa hang-ups har hängt med sen barnsben. Som sökandet efter det perfekta paret strumpor. Som inte känns. Drömmen....
I alla fall.
Veckans tvångstankar:
Måstemåstemåste vara på skolan senast klockan åtta och sedan sitta här till fyra. Exakt. I morse försov jag mig och var här klockan tio. En sådan outhärdlig panik. För nu vet jag inte om jag ska stanna till klockan sex? Det går ju inte. Då kommer jag att falla ihop i ett litet blodsockerfallshörn och skaka sista timmen. Men jag har ju lovat mig själv att plugga sju timmar per dag.
HUR SKA JAG GÖRA?!
Det får lösa sig.
Tvångstanke nummer två är att jag blivit besatt av att äta vegetarisk mat. Jag köper nu inget kött hem till mig, förutom skinka och oxpytt, eftersom det är 1. dyrt 2. onödigt 3. köttproduktionen är ju inte direkt bästis med miljön. Problemet är 1. jag älskar falukorv 2. jag älskar köttbullar 3. jag älskar kött.
Sen vet jag inte vad man ska äta?! Har ätit falafel, soppa och haloumi med rotsaker senaste dagarna, men ikväll måste vi äta något med vitkål. Har köpt ett gigantiskt jävla vitkålshuvud för att det kostade 3 kr/kg men vad fan gör man av vitkål?! Kan ju inte äta coleslaw till middag?! Soppa?! Igen?! Calle gjorde en helt underbar potatissoppa igår, men vitkålssoppa känns ju som tråkmaten från helvetet.
Skit samma. Vill ju helst pryda inläggen med en webcam-bild på mitt fejs eftersom jag tycker att det är kul. Men nu sitter jag i en välbesökt cafeteria och då kan man ju inte direkt göra roliga miner hur som helst.
Jag gjorde ett försök.
tisdag 23 oktober 2012
Svagt kaffe
Jag vaknade allra först i morse. Kaffet blev lite svagt. Önskar att det var lucia eller åtminstone advent.
I går kväll såg vi Martha Marcy May Marlene. Den är väldigt bra, men att se en film om sexuellt och psykiskt våld innan man ska somna är en chansning. Jag har ju en psychodrömshjärna, och såklart drömde jag att jag skulle sova i ett annat rum än Calle. Rummet låg på övervåningen i lägenheten och var inrett i lyxig asiatisk stil. Så kom en moppepojke och skulle överfalla mig i rummet varpå jag slog honom med en mopedhjälm och kastade ner honom för landgången. Tyckte det var lite fyndigt. Sen drömde jag så sjuka saker att jag inte ens vågar skriva om dom. Är rädd att någon typ av internetövervakningsperson ska komma och ta mig.
Idag är det kallt, kallt, kallt och jag är vaken så tidigt att det fortfarande är stjärnor ute. Ska packa ihop, göra mig fin och ta en iskall promenad till universitetet. Har ett nytt livsschema där jag oavsett föreläsningar sitter på skolan mellan åtta och fyra. Så är jag klar sen! Och får gå hem! Och se på Homeland, pussas och äta satsumas tills jag somnar till klicket från datorn där nattmänniskan sitter och skapar sina mästerverk.
Jo, livet är rätt gött nu.
I går kväll såg vi Martha Marcy May Marlene. Den är väldigt bra, men att se en film om sexuellt och psykiskt våld innan man ska somna är en chansning. Jag har ju en psychodrömshjärna, och såklart drömde jag att jag skulle sova i ett annat rum än Calle. Rummet låg på övervåningen i lägenheten och var inrett i lyxig asiatisk stil. Så kom en moppepojke och skulle överfalla mig i rummet varpå jag slog honom med en mopedhjälm och kastade ner honom för landgången. Tyckte det var lite fyndigt. Sen drömde jag så sjuka saker att jag inte ens vågar skriva om dom. Är rädd att någon typ av internetövervakningsperson ska komma och ta mig.
Idag är det kallt, kallt, kallt och jag är vaken så tidigt att det fortfarande är stjärnor ute. Ska packa ihop, göra mig fin och ta en iskall promenad till universitetet. Har ett nytt livsschema där jag oavsett föreläsningar sitter på skolan mellan åtta och fyra. Så är jag klar sen! Och får gå hem! Och se på Homeland, pussas och äta satsumas tills jag somnar till klicket från datorn där nattmänniskan sitter och skapar sina mästerverk.
Jo, livet är rätt gött nu.
måndag 22 oktober 2012
Måndag igen
Godmorgon!
Här ligger jag och fryser ihjäl. Det är ca 15 grader i lägenheten. I veckan bor jag i stan. Det är så underbart. Min bästis är sambo med min killes roomie, vilket innebär att jag bor med min kille OCH min bästis varannan vecka ungefär. DRÖMMEN?!?!
Men det har ju sina baksidor också. Just nu ligger jag med hälarna nedborrade i soffan och spjärnar som en elitlöpare för att vara beredd att kasta mig mot badrummet och duschen om jag hör att folk börjar vakna här.
Vilket hände exakt nu. Måste kuta.
En parentes bara: Vad fan är grejen med packtanten i Nyhetsmorgon?! Som pratar typ varje morgon om vad man ska ha i handbagaget?! I morse ba: Jaaaaaa vet ni man kan vara smart och ha med sig en tom vattenflaska som man fyller på på toaletten efter man gått förbi säkerhetskontrollen.
*väntar på din bok*
måndag 15 oktober 2012
En bra morgon
Godmorgon världen!
I morse hände det där som aldrig händer. Min plan var att vakna klockan sex för att ta en härlig höstmorgonspromenad innan skolan. Var helt övertygad om att jag började åtta. Att gå upp klockan sex för att gå på morgonpromenad tillhör ju den typ av idioti som jag ägnade mig åt under mina maniska perioder då jag även körde en fem-sex gympass, gick i skolan och bakade tre olika sorters bröd i veckan. Jag var singel då.
Nu har jag lärt mig att slappna av.
Skönt.
I alla fall.
När jag vaknade, klockan sex, var jag som vanligt beredd att hoppa av min utbildning, flytta hem till mamma och aldrig jobba eller träffa mina vänner, bara för att få sova. Resten av livet. I de där morgonstunderna värderar jag sömnen högre än allting annat. Skulle utan tvekan skänka bort Calle till eventuella fasadklättrarkidnappare om klockan var innan sex och det skulle innebära att kidnapparna skulle lämna mig i fred. Skulle dock ångra mig sen.
Jag slapp dock det i morse. DÄREMOT, sket jag fullständigt i min promenad, somnade om och vaknade halv åtta i panik. Jag bor visserligen två meter från universitetet men man har ju sin morgonrutin och min inkluderar att i en timme sitta apatisk i soffan och dricka kaffe tills jag darrar och är illamående, men vaken.
Så jag gjorde som jag brukar när det blir för mycket, grät, bankade i madrassen och viskade "Varför?" tyst för mig själv. Sen tog jag upp schemat för att kolla vilken sal vi skulle vara i idag. SÅ BÖRJADE VI KLOCKAN TIO :D :D :D
I morse hände det där som aldrig händer. Min plan var att vakna klockan sex för att ta en härlig höstmorgonspromenad innan skolan. Var helt övertygad om att jag började åtta. Att gå upp klockan sex för att gå på morgonpromenad tillhör ju den typ av idioti som jag ägnade mig åt under mina maniska perioder då jag även körde en fem-sex gympass, gick i skolan och bakade tre olika sorters bröd i veckan. Jag var singel då.
Nu har jag lärt mig att slappna av.
Skönt.
I alla fall.
När jag vaknade, klockan sex, var jag som vanligt beredd att hoppa av min utbildning, flytta hem till mamma och aldrig jobba eller träffa mina vänner, bara för att få sova. Resten av livet. I de där morgonstunderna värderar jag sömnen högre än allting annat. Skulle utan tvekan skänka bort Calle till eventuella fasadklättrarkidnappare om klockan var innan sex och det skulle innebära att kidnapparna skulle lämna mig i fred. Skulle dock ångra mig sen.
Jag slapp dock det i morse. DÄREMOT, sket jag fullständigt i min promenad, somnade om och vaknade halv åtta i panik. Jag bor visserligen två meter från universitetet men man har ju sin morgonrutin och min inkluderar att i en timme sitta apatisk i soffan och dricka kaffe tills jag darrar och är illamående, men vaken.
Så jag gjorde som jag brukar när det blir för mycket, grät, bankade i madrassen och viskade "Varför?" tyst för mig själv. Sen tog jag upp schemat för att kolla vilken sal vi skulle vara i idag. SÅ BÖRJADE VI KLOCKAN TIO :D :D :D
torsdag 11 oktober 2012
Tenta
Imorgon har jag mitt livs första salstenta. Jag hade planerat att vara supernervös, sitta uppe till två om nätterna och slita mitt hår och sånt där. Istället har jag lyckats bygga upp ett otroligt lugn med hjälp av lite ignorans. Jag har skapat något fantastiskt. Såhär går mina tankar:
1.Jag kan ingenting. Jag kommer att kugga denna tenta och alla tentor efter den, inte få någon examen, vara tvungen att börja jobba som servitris igen, bara jobba helger och kvällar, aldrig få tid med min kille så vi kommer göra slut, mina kompisar kommer flytta och jag kommer bli ensam kvar i Umeå och jobba på restaurang för resten av mitt liv och aldrig få skriva min bok och aldrig få några barn. Mitt liv är således över.
2. Klarar jag det inte den här gången klarar jag det på omtentan i december. Så. Då var det bestämt. Det är två månader till december och jag är inte dum i huvudet. Går det inte första gången så får det väl gå andra.
3. Och klarar jag det inte i december får jag göra den nästa år i augusti vilket innebär en sommar av grammatikpluggande vilket ju kan vara rätt soft.
Och sådär håller jag på. Med detta tankesätt har jag alltså kommit fram till att det absolut värsta som kan hända är att jag får göra om det. Och det är ju fan inte så farligt. Det är bara en tenta. Är man godkänd så är man och när man blev det är det väl ändå ingen som kommer att bry sig om i framtiden? Sen blir det ju något av en balansgång att inte bli så avslappnad att jag inte pluggar överhuvudtaget.
PS. Gillar ordet "tenta". Känner mig så jävla vuxen. Har försökt smyga in det i alla mina samtal de senaste veckorna. Slänger mig med sånt som "tentavecka" och "tentaplugg", "bara en hemtenta" och så vidare.
1.Jag kan ingenting. Jag kommer att kugga denna tenta och alla tentor efter den, inte få någon examen, vara tvungen att börja jobba som servitris igen, bara jobba helger och kvällar, aldrig få tid med min kille så vi kommer göra slut, mina kompisar kommer flytta och jag kommer bli ensam kvar i Umeå och jobba på restaurang för resten av mitt liv och aldrig få skriva min bok och aldrig få några barn. Mitt liv är således över.
2. Klarar jag det inte den här gången klarar jag det på omtentan i december. Så. Då var det bestämt. Det är två månader till december och jag är inte dum i huvudet. Går det inte första gången så får det väl gå andra.
3. Och klarar jag det inte i december får jag göra den nästa år i augusti vilket innebär en sommar av grammatikpluggande vilket ju kan vara rätt soft.
Och sådär håller jag på. Med detta tankesätt har jag alltså kommit fram till att det absolut värsta som kan hända är att jag får göra om det. Och det är ju fan inte så farligt. Det är bara en tenta. Är man godkänd så är man och när man blev det är det väl ändå ingen som kommer att bry sig om i framtiden? Sen blir det ju något av en balansgång att inte bli så avslappnad att jag inte pluggar överhuvudtaget.
PS. Gillar ordet "tenta". Känner mig så jävla vuxen. Har försökt smyga in det i alla mina samtal de senaste veckorna. Slänger mig med sånt som "tentavecka" och "tentaplugg", "bara en hemtenta" och så vidare.
tisdag 9 oktober 2012
Dum tjej
Här sitter jag och känner mig pantad. Var på en frågestund för fredagens tenta idag, och tyckte mig förstå vad läraren sa för första gången på x antal veckor. Sedan kom jag hem och lade mig i soffan för att läsa i min lilla grammatikbok. Och även då förstod jag!!!!! Kunde till och med hoppa över flera avsnitt för att jag REDAN VISSTE.
"Meh.....LOL...." skrek jag för mig själv när jag läste något jag redan kunde. Höjde på ögonbrynen och skrattade rakt ut när det förklarades vad ett subjekt är. Slog näven i bordet och vrålade ut mitt skratt likt en psykopat.
"HA! Vilken JÄVLA TÖNTBOK!!!! Typ skriven för femåringar!!! HÖR DU?!!?! VAAA?!?!?!" vrålade jag till Calle som låg och sov.
Stoppade in ett tuggummi. Gick, fortfarande hånskrattandes, fram till köksbordet och satte mig med övningsboken.
"Jahapp." mumlade jag och silade luften mellan tänderna. Tuggade kaxigt på mitt tuggummi och slog upp en övning.
Om jag kunde svaret?
Nej.
Om jag ens förstod frågan?
Nej.
Om jag överhuvudtaget kunde placera frågan i ett sammanhang och greppa i vilket universum den här frågan skulle kunna existera?
NEJ.
Hej!
Godmorgon!
Här ligger jag under min pläd och känner mig tom. Har haft en så djävulskt konstig natt. Drömde att jag skrek rakt ut av skräck för någonting och att jag störtade upp i köket där Calle kom springandes för att rädda mig. Och nu när jag vaknat på riktigt är jag fortfarande osäker på om det var en dröm eller inte. Mycket obehagligt hur som helst.
Jag var vaken innan nyhetsmorgon idag! Har en ny rutin för att motverka panikstress för tentan på fredag. Somnar klockan tio och vaknar klockan sex istället för att sitta om kvällarna, efter middagen då min hjärna bara är mos, och försöka trycka in grammatiken. Det funkar bra! Men min pluggdag börjar enligt mitt schema klockan sju, så jag kan ju inte hålla på här och blogga och ha mig. Men jag ville säga hej.
Hej!
fredag 5 oktober 2012
Panik
Nämen hej. Kul med fredag då. Not.
Jag sitter och försöker skriva en hemtenta som till hundra procent cirkulerar kring två begrepp som jag INTE FÖRSTÅR?!?!?! Var helt säker på att jag visste vad de betydde, och eftersom det rör sig om en diskussionsuppgift har jag varit så satans kaxig hela veckan och sagt att jag bara behöver "Näääääääää men kanske två timmar?!?!?! Är det något man kan är det ju att diskutera...hehehehe....joråsåatteeeeh..". Så har jag sugit in underläppen under tänderna, bräsat med benen och knäppt händerna bakom huvudet.
MEN NU GÅÅÅÅÅÅÅÅÅR DET INTEEEEEEEEEEEEEE.............
Och jag ska dricka vin med min svärmor klockan fyra vilket innebär att jag nu har EXAKT åtta timmar på mig att få till den här skiten. Alternativ två är ju att skriva sen ikväll, men eftersom jag nuförtiden blir packad på två glas vin är det ingen bra idé. Fast jag har hört talas om studenter som dricker en öl INNAN tenta för att sätta nerverna i schack? Blir lite rädd av sånt. Fatta hur nervös jag skulle bli av det?! Skulle bergis spy i en korridor, gråta, och sen snyftande ringa mamma och fråga om en omtenta är hela världen.
Jag sitter och försöker skriva en hemtenta som till hundra procent cirkulerar kring två begrepp som jag INTE FÖRSTÅR?!?!?! Var helt säker på att jag visste vad de betydde, och eftersom det rör sig om en diskussionsuppgift har jag varit så satans kaxig hela veckan och sagt att jag bara behöver "Näääääääää men kanske två timmar?!?!?! Är det något man kan är det ju att diskutera...hehehehe....joråsåatteeeeh..". Så har jag sugit in underläppen under tänderna, bräsat med benen och knäppt händerna bakom huvudet.
MEN NU GÅÅÅÅÅÅÅÅÅR DET INTEEEEEEEEEEEEEE.............
Och jag ska dricka vin med min svärmor klockan fyra vilket innebär att jag nu har EXAKT åtta timmar på mig att få till den här skiten. Alternativ två är ju att skriva sen ikväll, men eftersom jag nuförtiden blir packad på två glas vin är det ingen bra idé. Fast jag har hört talas om studenter som dricker en öl INNAN tenta för att sätta nerverna i schack? Blir lite rädd av sånt. Fatta hur nervös jag skulle bli av det?! Skulle bergis spy i en korridor, gråta, och sen snyftande ringa mamma och fråga om en omtenta är hela världen.
onsdag 26 september 2012
Sjuk
Godmorgon!
Idag är jag vaken före tolv. Jippi! Jag är så otroligt dödsförkyld och har inte gjort någonting annat än att gnälla och se på despo de senaste dagarna. Snorar och bygger små (enligt en viss karl "osexiga") högar med toapapper och ipren och gamla vattenglas i sängen.
Ibland är man inte så vuxen, och jag har så svårt att slappna av och bara vara sjuk. Ligger mest och tänker på kurslitteraturen jag inte orkat läsa och vad som sägs på föreläsningarna jag missar. Men så ringer man sin kloka, fina mamma och får ett tal om hur man måste få vara sjuk och så känns allt helt plötsligt så mycket enklare. Åh, lilla mamma. Skjutsade henne till flyget i morse och var jättesur hela vägen.
Idag flyttar jag hem till mammas lägenhet och tar hand om lilla Bosse. Längtar!!!!!! Dels för att jag får låna bil och hem med full frys och kyl men också för att mamma har en dusch med massa sjuka funktioner, bland annat TROPISKT REGN?!?!?!?!?!?!?! Ser ut som ett jävla rymdskepp.
Jaja.
Idag är jag vaken före tolv. Jippi! Jag är så otroligt dödsförkyld och har inte gjort någonting annat än att gnälla och se på despo de senaste dagarna. Snorar och bygger små (enligt en viss karl "osexiga") högar med toapapper och ipren och gamla vattenglas i sängen.
Ibland är man inte så vuxen, och jag har så svårt att slappna av och bara vara sjuk. Ligger mest och tänker på kurslitteraturen jag inte orkat läsa och vad som sägs på föreläsningarna jag missar. Men så ringer man sin kloka, fina mamma och får ett tal om hur man måste få vara sjuk och så känns allt helt plötsligt så mycket enklare. Åh, lilla mamma. Skjutsade henne till flyget i morse och var jättesur hela vägen.
Idag flyttar jag hem till mammas lägenhet och tar hand om lilla Bosse. Längtar!!!!!! Dels för att jag får låna bil och hem med full frys och kyl men också för att mamma har en dusch med massa sjuka funktioner, bland annat TROPISKT REGN?!?!?!?!?!?!?! Ser ut som ett jävla rymdskepp.
Jaja.
tisdag 18 september 2012
Min morgon
Godmorgon!
Och vilken morgon sedan. Jag har ju ett jävla morgonhumör i vanliga fall och värst är det när jag vaknat för sent. För att mitt fjärilshjärta ska lugna ner sig behöver jag två timmars total lugn och ro på morgonen. Och i morse drömde jag att jag försovit mig nå överjävulskt.
Åh herregud...
Ska träffa mina klassisar halv elva och i min dröm lyfte jag på mobilen och klockan var 10:51. Somnade trots det om (i drömmen), men när jag sen vaknade (på riktigt) hade jag panik. Var helt säker på att klassisarna satt på skolan och diskuterade hur dom skulle hata mig för alltid.
-CAAAAAAAAAALLEEEEEEEEEEEEE JAG HAR FÖRSOOOOOOOVIT MIG IGEEEEEEN...............ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH LÅT MIG DÖ!!!! gastade jag rakt ut.
Sen insåg jag att jag var ensam hemma.
Bestämde mig för att hoppa av utbildningen men fick då ångest för att jag inte skulle få CSN. Prioriteringar.
Lyfte mobilen för att smsa mina klasskompisar att de fick klara alla kommande grupparbeten utan mig.
Men då...
Då såg jag att klockan bara var kvart över sju.
EN SÅDAN OBESKRIVLIG LYCKA.
Och vilken morgon sedan. Jag har ju ett jävla morgonhumör i vanliga fall och värst är det när jag vaknat för sent. För att mitt fjärilshjärta ska lugna ner sig behöver jag två timmars total lugn och ro på morgonen. Och i morse drömde jag att jag försovit mig nå överjävulskt.
Åh herregud...
Ska träffa mina klassisar halv elva och i min dröm lyfte jag på mobilen och klockan var 10:51. Somnade trots det om (i drömmen), men när jag sen vaknade (på riktigt) hade jag panik. Var helt säker på att klassisarna satt på skolan och diskuterade hur dom skulle hata mig för alltid.
-CAAAAAAAAAALLEEEEEEEEEEEEE JAG HAR FÖRSOOOOOOOVIT MIG IGEEEEEEN...............ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH LÅT MIG DÖ!!!! gastade jag rakt ut.
Sen insåg jag att jag var ensam hemma.
Bestämde mig för att hoppa av utbildningen men fick då ångest för att jag inte skulle få CSN. Prioriteringar.
Lyfte mobilen för att smsa mina klasskompisar att de fick klara alla kommande grupparbeten utan mig.
Men då...
Då såg jag att klockan bara var kvart över sju.
EN SÅDAN OBESKRIVLIG LYCKA.
måndag 17 september 2012
Tittut!
Hjälp vilka jävla psychoögon jag har. Försökte le, men det är måndag morgon och jag har sovit sex timmar så det är lite svårt att le. Jag måste sova åtta och börjar skaka nervöst när jag ser att klockan passerar 00.00.
Det här ska bli en bra och organiserad vecka! Igår kväll låg jag och skrev listor på saker jag behöver göra för att må bra och vara glad. Tyvärr involverade detta att köpa saker för tusentals kronor. Vaaaaarför denna materialism?!?!
Det har något att göra med att jag både var hos frisör och på ansiktsbehandling förra veckan. I båda fallen övertygades jag av hen som tog hand om mig. Fick för mig att jag BEHÖVER ekologiska ansiktsprodukter och värmeskydd och "proteinberikande hårinpackning". Herregud vad man ljuger för sin frisör förresten.
"Har du märkt att när du använder fuktberikande hårinpackning kan håret upplevas lite tungt?"
Så sitter man där och svettas och känner sig ful och ser i lysrörsbelysningen att man har fel färg på sin foundation och där och då vill man känna sig som en sån som har koll på bla hårinpackningar så man nickar och säger ja. Ljuger. Men jag har inte använt hårinpackning på fem år. Bara ICA-schampo. Och jag har överlevt. Och lägger hellre 395 kr på vin.
Så när man går fram till disken och hen visar denna hårinpackning som man sagt att man ska köpa så stammar man fram att "jag kommer tillbaka till veckan!".
Nu ska jag äta grapefrukt och smörja in ansiktet med min billiga ansiktskräm som enligt uppgift "lägger ett lock över mina porer".
söndag 16 september 2012
Oooooooorkar inte läääääääääsa
Här sitter jag och distraherar mig själv för att slippa plugga. Varför GÖR man såhär?! Har 200 sidor att läsa och ca 100 övningsuppgifter. Borde ha gjort detta för tusen år sedan men jag är en otrolig expert på att rättfärdiga mitt ickepluggande. Först hade jag inte fått kurslitteraturen och sen blev jag sjuk och man måste ju få diska och idag skulle vi storstäda och äta middag hos mamma.
Osv osv osv.
Nu lyssnar jag på soul och klickar runt på Facebook (????? Facebook har väl ändå inte varit roligt sen Instagram och Twitter tog över?).
Jaja.
Nu SKA jag läsa. Tycker ju egentligen att det är skitintressant?!
måndag 10 september 2012
Student som stör sig på ensam mamma-killarna
Här ligger jag och ser på Ensam mamma. Blir otroligt irriterad på killarna. Ger dom onda ögat här i soffan. Är så jävla frustrerande att de beter sig som änglar när de är med mammorna för att tio sekunder senare snacka massa jävla skit om barnen och de andra killarna samt att de vill "klämma" på mammorna.Vill ba hoppa in i teven och skaka om Jenny och säga att Christian är DRYG.
Idag har jag gått i skolan igen. Tycker så himla mycket om min klass och att gå på universitetet men det är så svårt?! Prosodi och morfologi och gud vet vad. Dessutom har jag inte fått hem kurslitteraturen jag beställt så jag kan inte plugga hemifrån. Får ångest och kli i naglarna när jag tänker på att jag inte är SÄKER på att böckerna kommer att stå på bibblan när jag kommer dit imorgon. Kontrollfreaket inom mig hoppar liksom upp och ner i panik inne i hjärnan. Klöser på väggarna och bankar i pannloben och sådär.
Ikväll åt jag kroppkakor till middag. Så jävla gott det var! Jag hackar, steker och äter sen med rårörda lingon. Mmmmmmmmm....... Calle vägrade och åt rester istället. lOsEr.
Nu ska jag se klart, bädda sängen, kanske vika lite kläder och sen data tills jag somnar. En UNDERBAR kväll dvs.
lördag 8 september 2012
fredag 7 september 2012
Godmorgon
Tjeeeeeeeenaaaaaaaaaaa!
Så kommer jag att se ut och hälsa på mina nya klassisar idag när vi ses.
Nä.
Idag fokuserar jag på att vara glad fast jag egentligen är förbannad. Åh, var kommer all denna ilska ifrån?! Har varit svinförbannad jättelänge nu. Kan ha något med snuset att göra. Har inte snusat på 27 dagar!!!
Det är för det mesta skönt och har gått jättebra de senaste två veckorna. Men nu har det slagit mig att jag slutat på riktigt och helt plötsligt är jag jätteledsen och ÅNGRAR att jag slutat?! Fast jag klarat mig hur länge som helst?! Vad är detta? Jag är fräsch i käften, rikare än förr och har egentligen inget sug. Det är bara att jag saknar att vilja snusa?! Så jävla sjukt.
Nu har jag bråttom.
Adjö.
torsdag 6 september 2012
Universitetet
IDAG ÄR DET EN PERSON SOM HAR LÄST MIN BLOGG :D
Själv ligger man i soffan och gör tokiga miner. Calle sitter vid köksbordet och jag ägnade fyra minuter åt att försöka få hans uppmärksamhet genom att stirra på honom med denna min:
Hände dock ingenting?!?!?! Fram tills jag fick ett skrattanfall åt min egen min dvs. Då tittade han tillbaka och gjorde också ett roligt fejs.....................<3<3<3<3
I veckan har jag börjat läsa på universitetet. Detta har framkallat en liten social kris hos mig då jag alltid tänkt mig att universitet är osociala på det där sköna sättet. Att man kan välja själv om man ska vara en del av allt det där med overaller och helvete eller om man vill vara anonym och bara glida med.
Så var det ju inte.
Det är precis som alla andra sociala skolsammanhang jag upplevt, och det är ju roligt i längden eftersom man får nya vänner och har ett roligt liv osv. Men i början är det ju mycket nervositet och social dödsångest. Så en liten kris blev det.
Sen trodde jag också att alla föreläsningar hölls i såna här salar:
Så var det inte heller.
Salarna ser ut typ såhär:
Själv ligger man i soffan och gör tokiga miner. Calle sitter vid köksbordet och jag ägnade fyra minuter åt att försöka få hans uppmärksamhet genom att stirra på honom med denna min:
I veckan har jag börjat läsa på universitetet. Detta har framkallat en liten social kris hos mig då jag alltid tänkt mig att universitet är osociala på det där sköna sättet. Att man kan välja själv om man ska vara en del av allt det där med overaller och helvete eller om man vill vara anonym och bara glida med.
Så var det ju inte.
Det är precis som alla andra sociala skolsammanhang jag upplevt, och det är ju roligt i längden eftersom man får nya vänner och har ett roligt liv osv. Men i början är det ju mycket nervositet och social dödsångest. Så en liten kris blev det.
Sen trodde jag också att alla föreläsningar hölls i såna här salar:
Så var det inte heller.
Salarna ser ut typ såhär:
Nu ska jag omedelbart sluta tjafsa
Goddag.
Nu har jag ändrat mig här igen. Från och med nu kommer jag DAGLIGEN (lovar) att uppdatera denna blogg. Hade en period nyss då jag ville vara "cool" och startade därför en tumblr eftersom att det är "coolt".
Nu har jag lämnat detta bakom mig, och återgår härmed till min vanliga hederliga lilla blogg här. Ok?
Jag längtar ju efter det här med att blogga. Det är ett så underbart medium.
Vad gör jag då i detta nu? JO, jag sitter på universitetet och pluggar grammatik eftersom jag börjat plugga till språkkonsult!!! Kul va?!?! Berättar mer om detta ikväll.
Nu ska jag läsa om fonetik.
Nu har jag ändrat mig här igen. Från och med nu kommer jag DAGLIGEN (lovar) att uppdatera denna blogg. Hade en period nyss då jag ville vara "cool" och startade därför en tumblr eftersom att det är "coolt".
Nu har jag lämnat detta bakom mig, och återgår härmed till min vanliga hederliga lilla blogg här. Ok?
Jag längtar ju efter det här med att blogga. Det är ett så underbart medium.
Vad gör jag då i detta nu? JO, jag sitter på universitetet och pluggar grammatik eftersom jag börjat plugga till språkkonsult!!! Kul va?!?! Berättar mer om detta ikväll.
Nu ska jag läsa om fonetik.
mvh
"häxan" :P
fredag 24 februari 2012
Viktig
Sitter och stirrar in i min dator såhär. Låtsas att jag läser något mycket intressant. Bör läsa om EU:s program för tillväxt, Europa 2020, och sedan skriva mycket vettiga saker i ett arbete som ska vara inlämnat i oktober förra året. Vet inte riktigt vem jag försöker lura. Online-folket förmodligen. Vi bor ju precis vid Online-kontoret och genom köksfönstret kan man rent känna ångesten när de stackars ungdomarna står utanför och röker som besatta på sina femminutersraster. I alla fall kan de se mig där jag sitter nu och jag anstränger mig således för att se mycket viktig och upptagen ut.
Vad jag gör egentligen:
http://mcranelid.delorean.se/
söndag 15 januari 2012
Om att vara pank
HEJ!
Jag sitter i vår gula (?) lägenhet och suger på underläppen. Är hungrig utav bara helvete. Väntar på min man som kommer "snart". Vi ska hem till lillmami och äta tacos. Åh tacos. Kommer bita sönder läppen innan vi landar på Västerhiske. Ska jag berätta om mitt liv? Jag har slutat jobba och planerar en vår präglad av fattigdom och väldigt lite öl. Men mycket skola, spinning och kärlek. Det låter väl bra? Jobbar just nu på att bli av med shoppingimpulserna. Det här med att bo mitt i stan är inte bra för min ekonomi. Dels för att det är helt jävla svindyrt att bo mitt i stan, men också för att jag så fort jag får ett "ingenting är bekvämt jag kommer att dö-anfall" kan befinna mig i en klädaffär inom fyra minuter. Köpa en skön tröja som jag inbillar mig kommer göra mig till en lyckligare människa.
Något som dock är bra är att jag har en tendens att sprida pengar runt mig utan att komma ihåg det. Låg i fosterställning för en kvart sen och vaggade i pank-panik. Sen gjorde jag en liten raid av lägenheten och plånboken som låg gömd i en väska och lyckades skramla ihop 267 kronor. Som kommer att gå till snus, juice, rostbröd och mjölk. Så jag kan överleva till den 25:e. Tror jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)